|
Norrgården
var ursprungligen en bondgård, markerna styckades på
1970-talet. Utöver bostadshuset från 1800-talet
finns ett uthus som hör till Ålands äldsta
bevarade träbyggnader. Dessutom finns här flera
mindre bodar, både äldre och nya, ett lusthus,
ett litet växthus och en gammal jordkällare.
|
 |
 |
|
Då
jag flyttade in 1986 fanns det några stora träd,
några buskar och circa 6500 kvadratmeter förvildad
gräsmatta med huvudsakligen nässlor, tistlar och
hundflokor.
Vårt intresse för trädgården väcktes
på allvar först efter millennieskiftet. I dag har
gräsmattan reducerats till en tredjedel, resten av tomten
består av mindre och större trädgårdsrum
med olika teman.
|
 |
 |
|
Utgångspunkten
är och har varit att skapa en estetisk oas där själen
mår bra. Trädgården har dessutom planerats
och planterats med tanke på alla vilda djur.
Holkar, utfordringsplatser och täta snår med bärbuskar
lockar fåglar. Två dammar drar till sig ödlor,
paddor och grodor. Igelkotten hittar skrymslen under buskagen
och både de vilda insekterna och våra tambin garanteras
föda under hela säsongen.
|
 |
 |
|
Marktäckare,
klätterväxter och ovanliga träd och buskar
dominerar planteringarna.
Spännande former, kontraster och färgkombinationer
spelar en stor roll och helhetsintrycket i varje del är
viktigare än de enskilda växterna.
|
 |
 |
|
Sten
är ett genomgående element liksom pyntet som nästan
uteslutande består av fynd från skrotar och loppisar
och souvenirer från främmande länder.
|
 |
 |
Vi som bor här är
Seppo Sarkkinen som till yrket är fotograf och i
trädgården mångsysslaren som fixar, bygger
och förevigar skönheten med kameran. |
 |
Jag heter Titte Törnroth-Sarkkinen och jag planerar
och planterar. Ursprungligen är jag filmregissör
men gick i väggen och slutade med näsan i
rabatterna. I dag jobbar jag som journalist och skriver
bland annat trädgårdsartiklar.
|
|